”Sverige halkar efter vad det gäller AI”
Eller är det kanske så att svenska företag visar gott omdöme och känner igen hur en bubbla ser ut?
Ett mantra som sprids är att Sverige och svenska företag halkar efter vad det gäller AI. Man investerar mindre i AI och använder mindre ofta AI i sin verksamhet. Detta beskrivs av många som ett stort problem som vi måste ändra på.
Men det är något som skaver med den här beskrivningen.
Att svenska företag generellt skulle vara mindre innovativa och mindre benägna att använda ny teknik känner jag inte igen mig i. Något som däremot kännetecknar svenska företag är att de ofta är rejält internationellt konkurrensutsatta. Det gör att man noga måste värdera basala saker som hur man skapar kundvärde, hur man får avkastning på sitt investerade kapital och hur man tjänar mer än bara en herre. De flesta svenska företag vet att Friedmandoktrinen om att enbart skapa aktieägarvärde är passé och vet att man behöver leverera värde till fler intressenter, såsom kunder och anställda.
Med denna tanke i huvudet dök det upp flera olika artiklar som talar för att det kanske inte är så dumt att inte kortsiktigt rusa med huvudet före påverkad av AI-hypen, utan att det nog är ganska bra att hålla huvudet lite kallt.
Man kan kanske tro att det är en smart idé att marknadsföra sina produkter och tjänster med att de har AI i sig. Men en nyligen publicerad studie visar att det kan vara precis tvärtom. Wall Street Journal skriver om studien som visar att när produkter marknadsförs med att de innehåller AI så minskar viljan att testa eller köpa produkten eller tjänsten. Allra mest minskar viljan när det gäller mer avancerade produkter och tjänster, såsom bilar eller läkemedel.
Den produkt som hamnade allra sämst till var ett kylskåp med AI. När det för de mer avancerade produkterna handlar om man bedömer produkterna som säkra eller inte så handlar det gällande kylskåpet om något helt annat. Man ser helt enkelt inget värde i att ha AI i ett kylskåp. För så är det ju med kundvärde, det är mottagaren av produkten som värderar dess nytta i relation till pris.
Kundvärde är ofta häpnadsväckande frånvarande i diskussionen om AI. Det är ofta fokus på interna perspektiv om att skapa effektivitet, sänka kostnader eller om att införa teknik som kunden inte efterfrågar eller har behov av.
Jag skrev en text för ett drygt år sedan om att ”Made by Human” kan komma att bli ett sätt att differentiera sig och sin produkt eller tjänst. Det verkar som det kan ligga något i det.
Apropå att sänka kostnader så läste jag en artikel i Financial Times med rubriken ”AI returns have not yet justified investment mania”. Redan för ett år sedan skrev Goldman Sachs och frågande sig om Tech-företagens planer på att investera biljoner i generativ AI någonsin kommer att betala sig.
Det beräknades att Tech-företagen behöver generera (håll i er nu) motsvarande 6000 miljarder kronor i ökade intäkter enbart för att motivera de investeringarna som gjordes under 2024.
Nu ett år senare har inte mycket ändrats, hypen är ännu starkare men det är svårt att se var avkastningen på de enorma investeringarna ska komma från.
Det finns inget som inte säger att AI på längre sikt kommer innebära väldigt stora förändringar, men än så länge är gapet mellan investeringar och intäkter enormt.
Och apropå kostnader så läser jag en annan artikel i Wall Street Journal om att storbolags-VDar nu börjar tala öppet om hur många jobb de ska kapa bort när de ersätter anställda med AI. VDn på Ford Jim Farley sa nyligen att AI kommer ersätta hälften av alla tjänstemän i USA. Andra är ute med lite mer modesta men ändå dramatiska minskningar.
Det verkar dels drivas av en tro på vad mer AI i verksamheten kan innebära men det pratas också om en tro på att det finns ett egenvärde i att minska antalet anställda. Det ska ge högre tillväxt och högre lönsamhet sägs det. En Tech-investerare säger att alla han pratar med som har mer än 500 anställda säger att de kan vara utan 30-40 procent av dessa. Folk ska jobba hårdare helt enkelt.
Tillåt mig tvivla och vara lite cynisk.
Alla miljarder som har investerats i AI behöver räknas hem och det finns bara ett sätt att göra det, att få företagen att använda mer AI i sina verksamheter. Det innebär ökade kostnader för företagen och ökade intäkter till Tech-företagen. För att få ihop den ekvationen så är det inte konstigt att man landar i att man behöver minska antalet anställda. Det handlar dock inte om att skapa värde för kunder, anställda och andra intressenter, det är helt underordnat. AI ska införas för att det är möjligt och nödvändigt helt enkelt.
För att lägga till ytterligare en dimension så skriver The Economist om hur uppskruvade värderingarna på AI-bolagen är. Här ligger till och med IT-bubblan runt millennieskiftet i lä, då låg multiplarna som P/S-tal på kanske 100 gånger omsättningen. Nu värderas ett AI-företag som Perplexity (en AI-driven sökmotor) till 400 gånger omsättningen. Jämför du det med aktier på Nasdaq så ligger värderingen där på knappt fem gånger omsättningen.
Om den här bubblan inte ska spricka så måste helt enkelt många av AI-företagens omsättningar öka rejält. Det kan bara ske om andra företag ökar sina kostnader och investeringar rejält i AI. Ska dessa företag kunna få ihop den ekvationen så behöver man minska antalet anställda. Det är som ett pyramidspel där, om vi inte agerar på rätt sätt, inte bara de anställda riskerar att sitta på Svarte Petter utan också kunder och ägare.
Kalla mig medvetet naiv eller gammalmodig som tror på grundläggande ekonomiska principer, man tackar, men jag tror att de som kommer vara bäst på att leverera värden till kunder, anställda och ägare kommer att bli vinnare långsiktigt. Det kommer helt säkert göras med mycket AI i verksamheten. Men inte för att det är ett egenvärde att införa AI utan för att det är ett sätt att utveckla verksamheten och skapa värden för kunder, anställda och ägare.
Jag är inte så säker på att vi ska vara så oroliga för att Sverige skulle ha hamnat på efterkälken. De där längst fram verkar inte riktigt vara så imponerande när man skrapar lite på ytan. Det är ett evigt maratonlopp man ska klara av, inte ett enstaka 100-meterslopp.